Vad har ord som fönster, port, peppar, öre, lektion och president gemensamt? Svaret är att de alla ursprungligen är latinska ord. Men orden är så vanliga i svenskan att vi överhuvudtaget inte reflekterar över deras ursprung. Fortsätter vi gräva i vårt språk – eller i andra moderna språk – kommer vi snart att finna tusentals ord som har sitt ursprung i det språk som en gång var de mäktiga romarnas modersmål, alltså latin.
Redan här har vi ett viktigt skäl till varför kunskaper i latin är så värdefulla. Vi förstår helt enkelt de moderna språken bättre. Omkring 60 % av orden i engelskan kommer från latinet (eller grekiskan). Andra språk som franska, spanska och italienska är dotterspråk till latinet och med kunskaper i latin har vi nyckeln också till dessa språk. Även i svenskan finns det förstås gott om latinska ord.
När vi läser latin i skolan får vi dessutom stifta bekantskap med ett antal kända latinska citat och sentenser, t ex In vino veritas (I vinet sanningen), Carpe diem! (Fånga dagen!), Alea iacta est (Tärningen är kastad) och Festina lente (Skynda långsamt).
Latinet används inom många vetenskaper, bl a biologi, medicin, juridik och lingvistik (språkvetenskap). Många av de vetenskapliga latinska termerna studerar vi förstås i latinämnet. Några exempel: biologi: viola tricolor (styvmorsviol, eg. trefärgad viol), vespa (geting); medicin: clavicula (nyckelben), fractura (benbrott); juridik: alibi (annanstans); lingvistik: interrogativt pronomen (frågepronomen).
Vi lär oss också latinska förstavelser och ordstammar som är vanligt förekommande i de moderna språken: dis-trah-era (dra åt olika håll), sub-trah-era (dra undan), ex-port-era (bära, föra ut), in-klud-era (inne-sluta), ex-klud-era (ute-sluta), ab-dik-era (av-säga sig).
I latinämnet läser vi naturligtvis också latinska texter på originalspråket. Det kan röra sig om kärleksdikter – vilken kultur klarar sig utan sådana? – sedelärande fabler, filosofiska skrifter, tal, brev, historiska skildringar, komedier, tragedier, myter, religiösa och vetenskapliga texter. I många av dessa texter spårar vi utvecklingen av tankar som fortfarande präglar vår världsbild.
Latinstudiet innebär också fördjupade kunskaper i romersk historia och kultur. Vi får följa Roms utveckling från ett litet bondesamhälle till ett stort imperium som omfattade hela Medelhavsområdet när det var som störst. När vi läser om det antika Rom får vi också anledning att närmare studera olika begrepp om hur samhället kan organiseras, t ex folkstyre och republik, och vi kan göra jämförelser med vår egen tid. Om möjlighet ges, gör vi en Romresa för att på plats komma närmare romarna och deras värld.
Avslutningsvis några ord från elever på Kitas gymnasium som läser eller har läst latin på skolan: ”Latin är ett allmänbildande ämne”, ”Särskilt roligt är att man får lära sig så många ords ursprung”, ”Man har stor nytta av latin också i andra ämnen”, ”Att läsa latin är en fantastiskt rolig utmaning”, ”Latin är inte så svårt som man kanske tror”, ”Vi får sjunga på latin”, ”Det är status att kunna latin”, ”När man läser latin lär man sig också väldigt mycket om andra språk”.
Om du vill förena nytta med nöje (utile dulci på latin) är latin – språk och kultur ett självklart val. Kontakta mig gärna så berättar jag mer om ämnet: andreas.nordin@kitas.se.
Andreas Nordin
latinlärare